Nej vi är inte uttråkade eller känner för att separera.
Vi vill bara ha vårt alldeles egensnickrade hem, som inte är fullt lika stort eller fullt lika blått som det vi nu bor i.
Så vi har köpt en tomt.
En pytteliten plätt brevid Ebba och hennes man. Där ska vi bygga ett fantastiskt Bonushus med plats för varannanvecka-barn och vindrickar-vänner på härligt spontana besök.
Det ska bli kärleksfullt designat med både stil och värme. Med stort tralldäck som angränsar till en härlig pool (Som vi använder mer en fyra gånger per år eftersom det blir varma somrar nu...) Här ska man vilja stanna!
Låter härligt va?
Bra, då kan vi gå vidare med att vägen dit förmodas bli snårig, lång och ibland förbaskat guppig.
Men hey, jag är beredd!
Nu ska vi bara sälja vårt Vintervägen först. Det måste ju gå som en dans på en varm sommarbrygga, eftersom Mannen lagt ner halva sitt vuxna liv på detta stora hus. (Och om alla bara visste hur anal han är skulle alla också veta att allt är gjort med noggranhet -på gränsen till absurdum.)
Så nu håller vi tummarna att vi får loss alla pengar som krävs till väggar, isodrän, värmegolv, ledningar, slangar, panel och annat med konstiga namn jag inte kan stava till.
Det här ska bli kul! (Märk väl hur positiv och peppad jag är!)

Bröt förresten arm med min 13-åriga bonuskille häromdagen...Gissa vem som vann? ;-)

/Alex-still-going-strong-with-great-positive-attitude
Jag blir så stormande lycklig. Först har jag min härliga "gamla" granne Kicki (Buchta) som kommer till min butik och göder mig med maffiga luncher och en och annan avhyvling. (Mest när jag gnäller för mycket...)
Sen glömmer min mamma ett paraply hemma hos mig och jag skojar om att hon kunde glömt fodralet till också.
Efter tre dagar kommer ett tjockt brev med posten. Inuti ligger paraplyfodralet OCH 1000 kr!!!
Min gulliga lilla mamma! Första gången i mitt liv jag tar emot allmosor. Har inte ens som krävande nyvuxen lämnat in min tvätt hos mamma.  Tusenlappen gick till två nya toppar och en ansiktsmask som ska göra att mina 40-års porer slutar lipa åt mig vareviga morgon.
Nu har ytterligare en av mina nära och kära visat sin underbart altruistiska sida. Min underbart galna lillebror Kristoffer tar med mig och min son Hans till Oman!
Jag har sedan han såg "Tzatziki"-filmen för 5 år sedan lovat att bara han och jag en dag ska dra iväg "dit solen är" någon gång.
Med vår nya familj och den ekonomiska situationen vi har idag lär det hända lagom till Hans kan pröjsa själv...
Detta vet lillebror, som nu offrar sin nya vattenskoter/fyrhjuling/midsommarfest (gud vet vad han lägger pengar på denna sommar) för oss!
När Kristoffer var 11 år flög jag över honom till Los Angeles (där jag bodde då) och hade honom i tre veckor. Nu, när Hans snart fyller 11, gör Kristoffer en fet härlig retur.
Vad säger man? Nästa tisdag drar vi hit (bli inte avis nu- jag ska bada för er alla!):
http://www.solresor.se/en/resa-till/Oman/Salalah/Crowne-Plaza-Salalah/




Min alldeles bästa lillebror!
Såg (i väntan på Desperate HW) till min stora förskräckelse att Linda Rosing har ett helt program tillägnat hennes förtvivlande jakt på den "rätte".
Jag fattar inte hur en tjej, som redan fått så mycket skit, ställer upp och kör ett sånt helvetes knasprogram (rent ut sagt)!
VEM tittar på detta sorgliga spel? Man kan ju faktiskt bara ta en snabb överskådande koll på killarna som sökt till programmet för att förstå att detta inte är någon hit. Vilka knasbollar!
Skulle inte Linda skärpa sig och bli en bra mamma (läste jag nånstans)?
Hon verkar mest vara rädd att ansiktet ska visas i fel vinkel. HUR ska hon kunna hitta en person att dela livet med på en tripp till Turkiet där deltagarna tvingas köpa presenter till henne?
VEM är ens intresserad av att Linda hittar någon att (ligga med, gifta sig med, bråka med)???
Och VARFÖR kan ingen av hennes kompisar stoppa hennes besök till Botox/kollagen-kliniken?
Om jag någonsin gjorde nåt så himmelens dumt att spruta mina läppar fulla med skit och jag efteråt ser ut som en uppblåst korkbrud med plastläppar, och ingen av mina kompisar tar allvarligt snack med mig........
Då jävlar, säger jag upp bekantskapen.