När jag blev tonåring kom en liten informationsbroschyr på posten om hur jag snart ska få min mens. "Hej och välkommen till din fertila fas" med både en massa text om hur jag kommer må och blöda samt ett par prover ur Libresses sortiment av skydd. 
Härligt va?
Jag visste iofs redan allt om mens. Jag hade tålmodigt väntat (sist av alla verkade det som) på dagen då jag också va med i mensklubben. Då skulle ju livet va fulländat och jag en del av gemenskapen.
Nu, när min fertila ålder har nått sitt slut, kan man undra vart min nya "välkommen till Klimateriet"- broschyr är. För DET skulle verkligen behövas. Den här tiden som också kallas övergångsåldern eller menopause. Alltså en PAUSE? Från livet? Vad?
Detta vet jag nästintill ingenting om. För INGEN vill prata om det. Det är ju tydligen inte så värst sexigt med svettningar, torra slemhinnor, humörsvängningar och trasigt hår. Ingen vill ge den här skiten ett ansikte.
Nyligen gjordes ett program i SVT om klimakteriet och journalisten/programledaren hade svårt att dra in kändisar till programet. Trots att 50% av befolkningen ska genom den. Helt otroligt.
Nä, här får man googla sig harmynt för att hitta info, som kanske inte ens gäller mig. 
När infaller den här övergången/menopausen. Tja, nånstans mellan 40-60...
Och hur länge ska man stå ut? Kanske några år, kanske inte alls, kanske resten av livet.
Och hur mår man? Ja, lite sådär. Eller toppen. Eller upp och ner. Eller in och ut.
Slutar mensen? Ja eventuellt eller så blir den rikligare.
Finns det medicin? Det finns ALLT. Östrogen. Progrestron. Örter. Oljor. Plåster, piller, drycker, vagitorium, krämer - You name it. Bara att välja det som passar dig. Eller ta allt. Det blir skoj.
Eh?!? 

Man blir förvirrad. Minst sagt. 
Eftersom jag i min bekantskapskrets är den som verkar gå först in i detta (jäkla snorungar man omger sig med) kommer här en liten emperisk klima-checklista som försöker vända detta till nåt positivt i sann Alex-anda. Håll till godo!
 
  1. Vallningar kommer. Inte försiktigt och smygande. Utan pang på rödbetan så sitter du där med ett jävligt hett huvud och röda kinder, som om du plötligt blev generad bortom all gräns. Inte så trevligt om du har tjock ullpolo på dig, men om du fattar att ha lager-på-lager (tänk skidåkningskläder) så kommer det gå finfint. Och ponera en vinterdag med styv kuling eller iskallt korsdrag där alla runt står och huttrar...du kommer må som en drottning när vallningen kickar in.
  2. Du kommer ha krånglig mens. Den är av. Den är på. Den kommer inte tillbaka. Men hoppsan- jo det gjorde den visst. Litervis.
    Men det har ett slut. Och då jäklar, blir det troslösa, härliga dagar. (Om du nu inte blir inkontinent - det verkar bekymmersamt - men det får vi ta då)
  3. Sömnen strular. Du kommer snurra omkring och undra va fan som håller dej vaken hela nätterna. Det är övergången som hälsar på. Likt en pigg hundvalp som vill ut på promis så sitter den där och petar dig vaken flera gånger. Här behöver jag hjälp med det positiva. Ser inget skönt med att va trött som en örn och se ut som om köttätande myror käkat på dina ögonlock. Inget alls.
  4. Slemhinnorna blir torra. Inte bara där nere utan även tex ögonen. Men se vilken skön medmänsklighet som faktiskt finns, när du är ute i kallt väder och tårarna rinner. Flera kommer att stanna och fråga hur det är fatt. Det är fint.
  5. Humöret förändras. Det behöver inte betyda att du gråter för minsta lilla, tycker synd om dig själv, känner dig ensam, blir hysterisk, tappar tålamodet fort...Men det KAN hända. Har du som jag ett friskt känsloliv redan så kommer det knappt uppmärksammas, annars är det ju ändå trevligt att få utlopp för idioter i trafiken, ungar som inte ställer undan disken eller människor som äntligen får träffa sin mamma för första gången. Ut med det bara.
  6. Din syn på sex förändras. Antingen så tappar du totalt sexlusten men då kan du ju använda det som ett svepskäl för att dra från din trista partner. Eller så kan det faktisk (tack gode gud) bli helt tvärtom. Att du blir kåt som en mars-katt och får ett sexbehov som får din partner att riskera hjärtattack.
  7. Håret får spunk. Ända ner i bebishåret kommer det kluvna toppar och krulliga hårstrån. Eller kanske spikraka om du redan är krullig. Ändå lite härligt med förändring. Vem vet vart det kan sluta?

 
Jo tack. Jag mår fint. 


 
besvär, klimakteriet, menopaus, östrogen,
Så var det dags igen. Att gå och rösta. Att bidra till vårt demokratiska samhälle. Kul.
Jag och förstagångsväljar-sonen kör en förtidsröstning.
Jag känner mig fett taggad och nöjd att få med seg son och peppar så mycket jag kan innan.
 
Så kommer vi in. Och vi får (såklart) tre olika kuvert att använda.
Tre.
Juste! Vi ska ju inte bara välja in folk i Rikstagen utan även till Landsting och Kommun. Såklart.
Bara det att jag är så dåligt förberedd att skämskudden skulle behöva åka fram.
Sonen stirrar på mig.
"Vad är det här?"
Farbrorn som är så fint behjälplig förklarar för honom att det är tre olika val att lägga sin röst på.
Jaha.
Vi läser de olika namnen på valsedlarna och jag ler lite hoppfullt mot mannen, som inte ser ut att kunna ge nån vink här.
I en perfekt värld skulle jag naturligtvis slita fram telefon och googla mig igenom åtminstone några stycken kandidater, för att kunna ta nåt som helst grundat beslut. Men utanför sitter hunden och skäller febrilt och vi stressar istället in i båsen med massa olika valsedlar och kuvert i händerna.
Det här blir flummigt.
Men var det inte nåns mamma som ställde upp i Landstinget? Vad tusan hette hon? Vad kan en mamma heta?
Har helt ramlat bort. 
Kryssar till slut i en som känns trygg och åldersmässigt adekvat för uppgiften.
En kvinna såklart.
Meh?! Varför? Vad håller jag på med? Jag som inte ens gillar inkvotering. Tycker ett jobb ska vara förbehållen en person som är mest lämpad för det och inte för att hen har ett visst kön.
Och här står jag och tycker att det är för lite kvinnor (typ på alla maktpositioner) och tänker därmed hjälpa till att rösta fram en. Varesig hon är en psykopat eller inte.
Men hur många kvinnor är det egentligen? Det är väl oftast män ändå? 
Jo men så är det. Och så får det bli.
 
Så grattis Eva. Du fick min röst. Du är bäst. Kör hårt.
 
 
förtidsrösta, rösta, valet2018,
Den här sommaren kommer gå till historien som en fantastisk tid med hejdundrandes värmebölja. Faktiskt varmast i mannaminne (och sedan mätningar startades, på typ 1800-talet). Jättefint. Trevligt. 
Men inte för mig.
Jag har ju liten jourbebis sedan dag ett av denna värmebölja. En liten nyfödd, som inte tycker det är nice att vara själv. Nånstans. Vill liksom känna hud och hjärtslag. Hela tiden. Jag fattar det. Men när värmen inne (och ute) känns som 48 grader är det tufft med minikamin att bära runt på. 
Dessutom har jag visst hunnit bli prick 50 år och därmed, som ett brev på posten, startat igång vallningar från helvetet. På nätterna har det varit så varmt att jag vid matning av lilla telningen tror jag ska svimma. Sitter helt blickstilla och andas så lite som möjligt för att spara energi och slippa bli varm. Har funkat sådär. I mitt sovrum mätte vi 27 grader mitt i natten.
Inte ens hunden vill ut.
Henne släpar jag runt på kisspromenad, med tungan hängandes en decimeter. Det är inte ok.
 Det är tydligen inte ok att klaga heller.
"MEN vilket väääääder vi har" säger folk jag träffar förtjust.
"Njae...inte så kul just för mig. Skulle önska det va svalare"...
"Nu ska vi inte klaga på värmen!"
JO för tysan. Det ska vi. Inte nog med att jag svettas som en maratonlöpare, det är också förjävla torrt överallt. Gräset, jordgubbarna, asfalten. Allt! Det sprakar om marken och ingenstans blir det svalt. Folk ska absolut grilla, och tuttar därmed eld på skog och mark.
Hett som en bakugn.
I bilen, på bussen, i stan...Överallt är det hett och folk lunkar omkring och osar svett. 
Det är inte kul längre. Inte nån stans.

Kör regndans senare idag om nån vill joina.

PS! Har nu satt igång den satans värmepumpen som ju, som några fint påpekar, även kan köra kallt. LJUVLIGT!
baby, sommar, varmt,