Jag sitter utanför ett hyreshus i Rissne. Här ska jag hämta upp ett bord och två stolar som vi ska ha på kontoret. Tjejen som bor här kommer klockan tre och eftersom jag är tidig öppnar jag bildörren, får in värmen från denna underbara försommardag, börjar sippa på min Islatte och öppnar tidningen som jag köpt.
Aftonbladet är det visst.
Solen är gassande het och jag tänker att det var grymt länge sen jag bara satt och läste en tidning.

Ah..Nu ska min enda "lediga" stund börja. Jag njuter.
Jag njuter faktiskt ända till sidan tio. Där börjar det. Den eländigt grymma världen kastar sig över mig som ett hungrigt rovdjur. Jag är inte alls beredd på att läsa om lilla Engla.
Jag har såklart fasats och berörts av denna tragedi som alla andra, men jag har inte blivit lika påmind eftersom inga tidningar eller TV apparater har nått fram i mitt upptagna schema på sista tiden.
Jag sväljer. Kaffet smakar inte helt lika gott. Blir lite lagom förbannad och ledsen. Jag tvingar undan tankar på mina egna barn och bläddrar vidare.

Jag kommer två sidor framåt. Uppslaget med feta versaler lyder "Hjärtat värker". Och under det finns två brev.
Ett till lilla Maximilian och ett till hans lillasyster Saga, endast två år.... De mördade Arboga barnen- där mamman också höll på att dö."Jag önskar jag fått hålla om dig en sista gång..."
Mina ögon fylls upp på en sekund och någonstans efter mammans halva brev till Saga brister det.

Sittandes i bilen på en på en vändplan i Rissne, balanserandes med en To-Go-mugg mellan knäna, en stor tidning som täcker hela ratten börjar jag stortjuta. Allt är så ofattbart sorgligt! Det går inte att greppa tanken att någon kan gå in i ett hus och börja hugga med kniv i pyttesmå barn. Men det är verkligen det som hänt.
Jag gråter för mamman. Jag gråter för pappan. Hur går man igenom en sån sak? Hur överlever man?
Jag gråter för Engla...Jag kan inte sluta. Journalisterna har alldeles rätt - hjärtat värker.


För att överhuvudtaget komma vidare tänker jag att förövarna blir getingar i sitt nästa liv, som ungarna jagar med ett sånt el-stötsrack. Zapp. Halvt ihjälbränd blir bra.

Kommentera

Publiceras ej