Har varit gräsänka i två dygn, 11 timmar och fyrtio minuter nu...Rätt jäkla trist faktiskt. Speciellt när alla barn också är borta.
Men, när en av mina favvokillar är borta kommer det hur mycket kärlek som helst från ett annat underbart håll.
Nämligen från min fantastiska 10-åring.
Den vanligtvis rätt tuffa, lite småstruliga (men goa) killen har lagt en lapp på hallbänken som lyder:
"Mamma, kolla på köksbordet!"
Jag slänger av mig väskan och cykelnycklarna och går nyfiket fram till köksbordet.
Där finns detta:
"Mamma, om du kommer hem före mig (den ljuvliga ungen är dessutom ute med Biff!) så får du denna lapp så du vet att detta är din blom bucket!
Vilken unge! Han är min! Jag har lyckats! Den tjej som får Hans på kroken kan andas ut.
(Och henne ska jag smöra som attan för så jag får träffa dem massor!!)
