Sitter och har en trevlig konversation med några vänner i den underbara sommarsolen där vi glider in på ämnet föredettingar.
Dem som vi förut haft ett mer eller mindre liv med.
Som vi älskat eller kanske aldrig älskat. Eller eventuellt fortfarande älskar.
Våra ex.
Så omtalade, så idiotförklarade, så saknade...
De som gått vidare, kanske med den klassiska yngre tjejen, och då (säkert som amen i kyrkan) med nya ungar, med ny fin bil, nytt hus och kanske det vi pratade mest om - NY JÄVLA KRAFT!
Dom springer på pappagrupper, sitter med och tycker saker på föräldrarmöten, går på Skansen och drar med "nya" familjen till Thailand.
Det går sååå bra. Allt klaffar. Jobbet betalar bra och den nya familjen har TID! Massor.
För nu ska det minsann tas till vara - på tiden. På ungar och på fru/tjej nummer två! Här ska inte göras samma misstag -igen.

Och den här NYA ordningen och NYA kraften har exet bara en tjej att tacka för. Nämligen oss. Som förut hade dessa ex under våra vingar.
Det är ju VI som skapat hela exet. Vi som dragit och slipat denna sten tills vi helt enkelt inte orkade längre.
Och kolla nu- Exet med nya tag och nya krafter, fast inte för dig...för en annan.

Det här får vi inte sätta oss ner och bli bittra över. Jag säger- hitta någon annans ex. Du ska få se. Han kan ett och annat om tid och kärlek. Han har minsann lärt sig.
Av en syster.
Förhoppningvis kan vi brudar en dag helt enkelt bara tacka varandra för alla, numer trevliga och väluppfostrade män, som vet hur man tar hand om ungar och tiden vi har tillsammans!


Borde komma en eloge min väg snart...

3 kommentarer

Backe

24 May 2011 12:36

Hahahahahahahaha...underbart skrivet!

Mirjana

24 May 2011 21:47

Så sant

Det var någon som sa ungefär så här:

Man har karriär tack vare sin första fru. Sin andra fru har han tack vare sin karriär.

Louise

30 May 2011 21:02

Klockrent inlägg. Jag njuter just nu av en medsysters slit, men jag ska nog inte tacka henne när vi ses. Nää, skiter i det :-)

Kommentera

Publiceras ej