Så har ett nytt problem uppstått. Min Hans (9 år) svär som en borstbindare! (Vad nu DET är för något...och av vilken anledning svär de så mycket?)  När han blir osams med sin bonussyrra så låter det helt enkelt alldeles skämmigt. Jag vill bara försvinna och inte låtsas höra! Mannens barn svär nämligen aldrig (typ). Det måste vara något han fått i skolan, försöker jag. Mannen säger att det måste bara bort. Man FÅR inte svära och säga hatiska ord bara för att man är arg. Nej, jag håller med! Vi hänger honom uppochner nästa gång!...
Jag VET att jag också svär, men för det mesta inte i en hanterbar situation utan mer i en "nu tappade-jag-just-någonting-tungt-på-foten-och-det-gör-så-helvetes-jäkla-ont!-situation. När det liksom bara bubblar fram som en rap efter ett äpple. (Ostoppbart alltså)
Så kommer morfar och mormor hem från semestern och slår sig ner runt köksbordet där vi alla sitter.
Morfar: Ni skulle ha sett vilken jävla strand alltså, man såg fanimej flera mil åt bägge hållen! Och baren sen...En helvetes massa drinkar att välja på!
Ja, det var verkligen skitfint
, håller mormor med.

2 kommentarer

Mormor

21 Aug 2007 09:40

Jag har nu läst din blogg och det är riktigt underhållande. MEN När det kommer till svordomar så känner jag inte igen den kommentar som Morfar skulle stått för.. Möjligtvis Jäkla fin strand, men absolut inte resten. Vad då baren, VILKEN BAR??? Vi tillbringar inte en minut i någon bar med "helvetes massa drinkar".I övrigt ha det bra och skriv på du..Kram

morfar

16 Oct 2007 10:41

Jag har fanimej sagt det där era svin!

Kommentera

Publiceras ej